-
1 til
с тех порвдлякготовс тех порк, на, по, в (направление)к, на, по, в (направление)* * *[tel] [te] præp.1. в, на, к, до2. до, наhvad siger du til det? что ты на это скажешь?skal vi gå til bords? садимся за стол?der er 20 til 25 elever i hver klasse в каждом классе от 20 до 25 учениковhun arbejder til kl. 16 она работает до 4den spand er til papiraffald то ведро (предназначено) для бумажных отходовjeg køber en flaske vin til ca. 50 kr. я покупаю бутылку вина где-то на полтинникhan er ikke til piger он голубой/ гомик———————— [4el\ [te] adv.ещё, к -
2 hår
- et1) волос, волосыbrunt (hvitt, rødt) hår — каштановые (седые, рыжие) волосы
dra én i håret — таскать кого-л. за волосы
б) терять волосы, лысетьstryke én mot hårene — гладить кого-л. против шёрстки
trekke én etter hårene — драть кого-л. за волосы
trekke noe etter hårene — притягивать что-л. за волосы
2) бот. волосокhårene reiser seg på hans hode —, hårene sto rett opp (rett til værs) волосы встали дыбом
ikke et hår — ни капли, ни крошки
på et hengende hår — на волосок от чего-л.
-
3 hår
волосыволос ; ворсволос* * *[ha] sb. -et, =, -eneволосыhun har rødt hår она рыжая/рыжеволосаяdet fik hårene til at rejse sig på mit hoved от этого волосы у меня встали дыбомhan har hår på brystet у него растут волосы на груди; в переноси, смысле - он мужественный человекhun river sig i håret, men det hjælper ikke она рвёт на себе волосы, но всё без толкуprøv at stryge hende lidt med hårene попробуй подольстить ей »jegslod med håret ned ad nakken я чувствовал себя брошенным на произвол судьбыdu må prøve at trykke dig selv op ved hårene ты должен сам попытаться выйти из безнадёжного положения -
4 Har De deler til denne bilen?
У вас есть запчасти для этой машины? -
5 råd til det
(hun har ikke råd til det) she cannot afford it -
6 skapt-hár
adj. ‘shaft-high,’ above the horizon, of the sun in the early morning; til þess sól er skapthá, K. Þ. K. 94, defined 96. -
7 hvad man har lyst til
-
8 Jeg har lyst til å gå på kino.
Я бы хотел сходить в кино. -
9 ngn. må [har lov til]
sb. may [is permitted] -
10 SPARA
* * *(-ða, -ðr, also -aða, -at), v.1) to spare (hann sparir eigi peninga Þórólfs); s. e-m e-t, to leave it to another (spörum þetta verk öðrum); s. e-n til e-s, to spare one from (þeir spörðu hana eigi til erfiðis ok skaprauna); skal ek eigi mitt til s., I, for my part, shall not be sparing in the matter; s. e-t við e-n, to withhold from one (eigi spari ek mat við þik); s. e-t við sik, to shrink from; hverr sá er, at eigi sparir þat úhapp við sik, who does not shrink from that crime;2) refl., sparast til e-s, to shrink from, forbear (hefi ek lengi til þessa sparazk); to spare oneself, spare one’s strength; þat orð flyzt af, at þú sparist við, that thou sparest thyself, dost not use all thy strength.* * *pres. spari; pret. sparði; subj. sperði; part. sparat; imperat. spari; but also sparar, sparaði, sparat, which prevails in mod. usage: [A. S. sparjan; Dan. and Engl. spare; Germ. sparen]:—to spare: hann sparir eigi penninga Þórólfs, Fms. i. 290; ok sparði þó aldri penninga at nauðsynjum, Bs. i. 74; hirðir hann eigi at eins fé sitt ok sparar, 656 A. ii. 2; því spari ek minn mat, at þér sparit yðvarn mat, Fs. 145; ef þeir sperði svá mat sinn, at …, Fms. viii. 66; Geirríðr sparði eigi mat við menn, Landn. 100; nú spari ek eigi mat við ykkr, Fms. ii. 105; ek sparða aldri við yðr nytsamligar kenningar, 656 C. 17; ek hefi engan hlut til þess sparat, Eg. 423; skal ek eigi mitt til spara, Nj. 3; sparar hann bæði við sik ok aðra, 656 A. 2: s. e-m e-t, to leave to another; opt sparir leiðum þat hefir ljúfum hugat, Hm.; spörum þetta verk öðrum, Ld. 144.2. metaph., partly of things; þat hygg ek, at meirr komi þar til lítilmennska enn þú sparir at ek henda gaman at deilu ykkarri, Eb. 170; spari ek eigi goð geyja, Nj. 160; at þeir mundi eigi af s. at rægja Þórólf, Eg. 59; viltú kaupa þræl at mér?—þat spari ek eigi, segir Gunnarr, I am not unwilling to do that, Nj. 73; viljum vér, at þú sparir ekki af við Þorgrím, Gísl. 26; mun hér ekki af sparat at veita oss, Fms. xi. 341; spara e-t við sik, to shrink from; sá er eigi sparir þat ú-happ við sik, shrinks not from such a crime, Fms. vii. 270: partly of persons, ok sperða ek þik til þess, I would fain spare thee from that, Band. 30 new Ed.; ek spari þik til harðra álaga fyrir okkarn vinskap, Fs. 18; en sjá kveðsk hón, at þeir spörðu hana eigi til erfiðis ok skaprauna, Eb. 126.II. reflex. to spare oneself; þat orð flytzk af, at þú sparisk við, thou sparest thyself, dost not use all thy strength, Gísl. 26; sparðisk hann ekki sjálfr við orrostuna, Fms. ii. 328; muntú eigi sparask til eins drykkjar meira, Edda 32.2. to shrink from, forbear; hefi ek lengi til þessa sparask, Gísl. 43; tók fátækis-fólkit at gráta er þat mátti eigi þat skjól sækja er þat hafði lengi til sparask, long pined for, Bs. i. 332, 356. -
11 rulle
bolt, coil, mangle, roll, roller, roll up* * *I. (en -r) roll ( fx of paper),( valse, cylinder også) roller, cylinder;( til møbelfod) castor;( til at vikle noget om) reel, spool;( til hår) curler, roller;( til film) spool,( med optaget film) reel;( til at rulle tøj) mangle;(tov etc) coil;[ en rulle tapet] a roll of wallpaper;(se også I. skrå);( fortegnelse) (mar) bill;( lægdsrulle) conscription register;(mil.) [be taken off the conscription register];[ indføre én i rullen] register somebody for national service.II. vb( om blodet) roll,F course;( tøj) mangle,( drive rulleforretning) run a mangling business;( med kagerulle) roll (out), flatten out;(vikle omkring stok etc) wind, roll;( køre) roll, wheel, drive;(S: plyndre) roll, mug;(dvs forevise) run a film;[ få blodet til at rulle raskere] stir one's blood;[ med præp & adv:][ rulle en ind i et tæppe] wrap somebody (up) in a blanket;[ rulle med øjnene] roll one's eyes;[ rulle ned] roll down, let down;[ rulle tæppet ned] lower the curtain;[ rulle op] roll up,(omkring en stok etc) wind up,(tov etc) coil;( rulle ud) unroll, unwind, uncoil;[ rulle et gardin op] pull up a blind;[ rulle op for vinduet] pull up the blind;[ rulle på r'erne] roll one's r's;[ rulle rundt] roll (over);[ rulle sammen], se rulle op;[ med sig:][ rulle sig] roll;(om pindsvin etc) curl up;[ rulle sig ud] come unrolled,(fig: uventet flotte sig) spread oneself, lash out,( udfolde sig) let oneself go,( komme godt i gang) get into one's stride, warm to one's work;( tage på veje) get worked up. -
12 schampo
substantivUrsprungligen handlade schampo om tvättning och indgnidning med salva. Ordet schampo är champo (hindi) som betyder tryck och press och har kommit till oss via engelskan
Shampoo handlede oprindeligt om vask og indgnidning med salve. Ordet shampoo er champo (hindi), som betyder tryk og pres, og som er kommet til os via engelsk
-
13 schampo
substantivUrsprungligen handlade schampo om tvättning och indgnidning med salva. Ordet schampo är champo (hindi) som betyder tryck och press och har kommit till oss via engelskan
Shampoo handlede oprindeligt om vask og indgnidning med salve. Ordet shampoo er champo (hindi), som betyder tryk og pres, og som er kommet til os via engelsk -
14 hosta
I substantiv1. hosteFar har rethosta, men ibland har han också otäcka hostanfall
II verbumFar har krillerhoste, men af og til har han også nogle grimme hosteanfald
1. hoste2. antydeHan antyder, at S. ikke er helt pålidelig
3. betale (hverdagssprog/slang)Dags för dej å hosta!
På tide at du betaler!
-
15 hosta
I substantiv1. hosteFar har rethosta, men ibland har han också otäcka hostanfall
Far har krillerhoste, men af og til har han også nogle grimme hosteanfaldII verbum1. hoste2. antydeHan antyder, at S. ikke er helt pålidelig3. betale (hverdagssprog/slang)Dags för dej å hosta!
På tide at du betaler! -
16 snofsa upp sig
verbum1. gøre lidt ved sit udseende, forbedre det, tage pænt tøj påSom killarna har snofsat upp sig - dom har både slips och kavaj!
Mændene er sandelig rigget til (har fikset sig op, smukkeseret sig), de har både slips og habitjakke! -
17 där
adverbium1. der, på det stedGaden, (der) hvor V. bor
2. nogenlunde, omtrent m.m.Elin er en ca. 40 år gammel
3. sådan, når det gælder lige detHer og der, på nogle steder
-
18 sjukbädd
substantiv1. sygeseng, sygelejeElsa besöker många gamla och sjuka och ibland har hon vakat hela natten vi någons sjukbädd
E. besøger mange gamle og syge, og af og til har hun våget hele natten ved nogens sygeseng -
19 setting lotion
subst. \/ˈsetɪŋˌləʊʃ(ə)n\/leggevann (til hår) -
20 BLANDA
* * *I)(blend; blétt, bléndum; blandinn), v. to blend, mix, e-t e-u, with a thing (blanda mjöð, drykk, eitri); blanda e-t saman, to mix together (blanda saman hvítt ok rautt); more common, blanda e-u við e-t; blanda vatni við vín, to mix wine with water; blanda mötuneyti (dat.,) við e-n, to eat together with one;refl., blandast við e-n, to have intercourse with one, esp. of sexual intercourse (blandast við konur af heiðnum þjóðum).(að), v. = prec.f. mixture of two fluids (fór fyrst ór blóð, síðan blanda), esp. sour whey mixed with water.* * *in early Icel. poetry and prose a strong verb; pres. 1st pers. blend, Ls. 3; 3rd pers. blendr, Grág. ii. 389; reflex. blendsk, Symb. 30; pret. 1st pers. blétt, Am. 79, Greg. 50; reflex. blézk, Orkn. 104 (in a verse from about A. D. 1046); pl. bléndu, bléndum, Ls. 9, Greg. 60, Edda 47; reflex. bléndusk, Hkm. 8; subj. reflex. bléndisk, Mart. 129; blandinn (freq.), Sdm., Ýt., etc., vide Lex. Poët., Skálda 164; but in the 13th century and later the weak form (blanda, að) prevailed in all tenses except the part. pass., where the old blandinn = blandaðr may still be used, though the weak is more common; imperat. blanda, Pr. 471, 472, N. G. L. i. 12; pres. blandar, 13; part. blandaðr, Sks. 349, Pr. 470, 472 (MS. about A. D. 1250), [Ulf. blandan, a redupl. verb; A. S. bland; Engl. blend; O. H. G. blantan; lost in N. H. G.; Swed. blanda]:—to blend, mix, the beverage in acc., the mixed ingredient in dat.; b. mjöð (drykk), eitri, meini, Greg. l. c.; drottning ok Bárðr blönduðu þá drykkinn ólyfjani, Eg. 210: adding ‘við,’ lítið (acc. instead of dat.) verðr ok við blandit, Skálda 164; maturt blandin við upsa-gall, Pr. l. c.; þar fellr Jórdan í gegnum, ok blendsk eigi ( does not blend) við vötnin, Symb. l. c.; tak skógar súru ok blanda (imperat.) við fornt vín, Pr. l. c.; b. með, id., Rb. 164; b. saman, to mix together, Pr. l. c.II. metaph. to mix together, of fellowship or association, but partic. used of carnal intercourse, cp. the Gr. μιγηναι, Lat. misceri; b. mötuneyti (dat.) við e-n, to eat together with one, N. G. L. l. c.; blandask í samfélagi, to associate with, Mart. l. c.; vér megum eigi hjálp né heilsu af Guði fá, nema vér blandimk við hans orð, 625. 181; þeir blönduðusk þá meir við mannfólk enn nú, they had more intercourse with, Fas. i. 391: to have carnal intercourse, vár skal éingi blandask við búfé, N. G. L. i. 18; þat fell í hórdómum, ok blönduðusk við þær konur er af heiðnum þjóðum vóru, Sks. 588.III. part. blandinn is used as an adj. with the notion mixed, mingled, bad, of temper, character, manner; Helgi var blandinn mjök (had a mixed, mingled creed), hann trúði á Krist, en hét á Þór til harðraeða ok sjófara, Landn. 206; þú ert maðr vaskr ok vel at þér ( thou art bold and brave), en hon er blandin mjök, but she is a woman of mixed report, Nj. 49.
См. также в других словарях:
Til Evighet — Álbum de Trelldom Publicación 1995 Género(s) Black metal Discográfica Hammerheart … Wikipedia Español
Kronet Til Konge — Infobox Album | Name = Kronet Til Konge Type = Album Artist = Dødheimsgard Released = 1995 Recorded = February 1995 Genre = Black metal Length = 54:08 Label = Malicious Records Century Media Records(reissue) Producer = Dødheimsgard Reviews = Last … Wikipedia
Mexicanske Golf — Den Mexicanske Golf er en stor havbugt der støder op til, og næsten er omsluttet af, Nordamerika. Golfens østlige, nordlige og nordvestlige kyster ligger i USA, (mere specifikt staterne Florida, Alabama, Mississippi, Louisiana og Texas); dens… … Danske encyklopædi
Wikingerschiff — Abbildung eines Wikingerschiffes aus dem Nordisk familjebok. Wikingerschiff ist die Bezeichnung für die Schiffstypen, die während der Wikingerzeit (800–1100) in Nordeuropa benutzt wurden. Diese Schiffe wurden auch nach der Wikingerzeit weiter… … Deutsch Wikipedia
tilgodehavende — til|go|de|ha|ven|de sb., t, r, rne (beløb som man har til gode), i sms. tilgodehavende , fx tilgodehavendebevis … Dansk ordbog
tilvant — til|vant adj., e (som man har vænnet sig til); tilvante forestillinger … Dansk ordbog
tilbageholde — til|ba|ge|hol|de vb., r, tilbageholdt, har tilbageholdt … Dansk ordbog
tilegne — til|eg|ne vb., r, de, t; tilegne sig viden; tilegne sig hele familieformuen; han har tilegnet sin kone bogen … Dansk ordbog
§ 49. Komma eller ikke komma — (1) HOVEDREGEL: FAST SLUTKOMMA, VALGFRIT STARTKOMMA Der skal normalt altid sættes slutkomma efter en ledsætning (se dog punkt 2.b og punkt 6 nedenfor), hvorimod det som hovedregel er valgfrit om man også vil sætte startkomma foran ledsætningen… … Dansk ordbog
Norwegische Sprache — Norwegisch (norsk) Gesprochen in Norwegen Sprecher 5 Millionen Linguistische Klassifikation Indogermanische Sprachen Germanische Sprachen Nordgermanische Sprachen Norwegisch … Deutsch Wikipedia
Magnús Eiríksson — (* 22. Juni 1806 in Skinnalón, Norður Þingeyjarsýsla, Island; † 3. Juli 1881 in Kopenhagen) war ein isländischer Theologe, religiöser Schriftsteller und Zeitgenosse Sören Kierkegaards (1813–1855) und Hans Lassen Martensens (1808–1884) in… … Deutsch Wikipedia